Som vanligt när vi åker till Nairobi blir vi kvar här längre än planerat, så i måndags passade jag på att besöka National Museet. Jag tog matatun själv in till stan och det verkar vara okej med organisationen nu för jag fick till och med hjälp med vilket byte som var smidigast. Jag fick också beröm av Lilly som kallade mig för en riktig "Nairobian" som tar mig runt med matatus på egen hand. Känns bra! På museeet hade de massor med spännande fynd från utgrävningar gjorda här. Tydligen är Kenya ett av få länder där man har hittat spår från alla steg i den mänskliga utvecklingen! Det fanns såklart även en hel del från kolonialtiden och frigörelsen, men tyvärr inte så mycket från deras traditionella kulturer. Men jag lärde mig i alla fall att självständigheten skedde i tre steg där det första var Madaraka vilket lämpligt nog firades med en röd dag igår. Hur kenyanerna firar denna dag fick vi inte riktigt reda på eftersom vi blev rekommenderade att inte delta i festligheterna inne i Nairobi på grund av att oroligheter brukade bryta ut. Istället firade vi dagen i solen och med glass. På eftermiddagen/kvällen fick vi mycket riktigt ett meddelande från vår säkerhets-app att oroligheter hade brutit ut så det var nog ett bra val att stanna här.
Idag blev det återigen en tur till Magadi, den spännande lilla staden mitt i sjön Magadi som är full med flamingos och omgiven av höga berg. Denna gång var anledningen en utbildningsdag för skolornas Board of Management. Vi har redan deltagit på en sådan tidigare i Mashuru, så det var inte särskilt spännande. Dessutom var det väldigt tekniskt hur olika system/hierarkier ser ut och det mesta var på Swahili så väldigt svårt för oss att hänga med. Under chai & mandazi pausen kom två andra Mzungus gående förbi och jag kommer på mig själv med att stirra precis som kenyanerna själva gör på oss. Vad gjorde dessa vitingar här? Vart kom dom ifrån? Och varför var tjejen nästan naken!? (klädd i korta shorts och linne, har nog anpassat mig rätt bra). Det finns även ett område/en skola som heter Sweden i Magadi-området vilket alla deltagarna har jätteroligt åt varje gång vi presenterar oss. Tydligen bodde det några läkare från läkare utan gränser där för ett par år sedan och efter det kallas området Sweden.
Jag har också dragits med en förkylning de senaste veckorna och idag började jag förstå varför den inte går över. Huset vi bor i har ingen isolering och håller sig svalt även under dagarna när det är varmt. Imorse vid 6.30 när vi skulle åka till Magadi var det bara 11 grader ute, så det är nog rätt kallt i huset nattetid. Dessutom steg temperaturen under dagen till 33 grader (enligt internet, det kändes bra mycket varmare), så det är rejäla temperaturskillnader.
I veckan har jag även hunnit med att besöka Kenyatta International Convention Centers helikopterplatta där man kan blicka ut över hela Nairobi och så har jag lekt lite med de söta barnen här på Samaritan. I tisdags när de fick se mig kom de springandes och ropade ”Anna!” innan jag fick en hel hög kramar! Så söta. En av tjejerna som jag puttade fart på gungan åt frågade också ut mig om vi hade gungor i Sverige under olika klasser i skolan (hon började från klass 1 hela vägen upp till gymnasiet). Hon visade även två fågelungar som var de enda som blev kvar efter att de har huggit ner träden här för att bli av med fåglarna. Tydligen var de fem ungar kvar från början men hundarna som patrullerar området på nätterna hade ätit upp de andra berättade hon. Hon pekade även på ett gäng flugor och berättade stolt att dom minsann kom från toaletterna! Barn är ju för fantastiska!!
Här har ni mig, en riktig "Nairobian" på en helikopterplatta högt uppe på KICC.
Det är så himla lyxigt med all denna frukt precis utanför dörren och jag känner att jag tyvärr inte utnyttjar det fullt längre. Ska bli ordning på de nu de sista dagarna!