Den första etappen i Mashuru är avklarad och i fredags åkte vi den dryga vägen tillbaka till Nairobi. Resan tog ca 4 timmar och vi kommer att göra den ungefär en till två gånger i månaden resten av våren.Den första kommentaren när vi kom fram var att vi såg dammiga ut vilket nog var väldigt sant då torra röda sandvägar leder till en hel del damm när bilen skumpar fram över den ojämna vägen. Eftersom det är så varmt måste man dessutom ha fönstret nervevat så det är fritt fram för allt damm att komma in i bilen.  

Anledningen till resan den här gången var för uppstartsmötet av projektet vi gör praktik på. Projektet heter Watoto wetu (our children) och är en fortsättning och utökning av det projekt som NLM och ERIKS har jobbat med de senaste tre åren. Syftet med projektet är att informera barn, föräldrar, lärare med flera om vilka rättigheter barn har samt bygga upp och stärka strukturerna i samhället för att barnen ska kunna utkräva dessa rättigheter. Tidigare har man jobbat med 34 skolor i Kajiado East men nu har man utökat området och ska jobba med ytterligare 20 skolor i Kajiado West. Mötet gick ut på att klargöra syftet och tillvägagångssättet av projektet för alla parter samt klargöra hur samarbetet och kommunikationen ska ske då projektteamet består av två grupper, en baserad i Mashuru där även vi är och en i Ongata Rongai. 

 

Efter mötet gjorde vi en utflykt till Kibera, det största slumområdet i Nairobi, för att hälsa på ett projekt där som heter Wale Wale Kenya där två vänner till mig gjorde praktik förra året. Det projektet var mycket mer småskaligt än NLMs verksamhet och det var väldigt intressant att se hur nära ungdomarna man kom där och hur mycket alla brinner för projektet. De lanserar en ny kampanj i morgon så det kan vara värt att gå in på deras hemsida/facebooksida (http://walewalekenya.com / https://web.facebook.com/WaleWaleKenya/)och läsa mer om deras verksamhet. Vi fick även se några väldigt imponerande danskoreografier som ungdomarna själva satt ihop samt uppleva en kenyansk födelsedagstradition där alla kastar/häller/skvätter massor med vatten på födelsedagsbarnet. 

 
 

En helg i storstan

Praktik i Kenya 2016 Kommentera

Den första etappen i Mashuru är avklarad och i fredags åkte vi den dryga vägen tillbaka till Nairobi. Resan tog ca 4 timmar och vi kommer att göra den ungefär en till två gånger i månaden resten av våren.Den första kommentaren när vi kom fram var att vi såg dammiga ut vilket nog var väldigt sant då torra röda sandvägar leder till en hel del damm när bilen skumpar fram över den ojämna vägen. Eftersom det är så varmt måste man dessutom ha fönstret nervevat så det är fritt fram för allt damm att komma in i bilen.  

Anledningen till resan den här gången var för uppstartsmötet av projektet vi gör praktik på. Projektet heter Watoto wetu (our children) och är en fortsättning och utökning av det projekt som NLM och ERIKS har jobbat med de senaste tre åren. Syftet med projektet är att informera barn, föräldrar, lärare med flera om vilka rättigheter barn har samt bygga upp och stärka strukturerna i samhället för att barnen ska kunna utkräva dessa rättigheter. Tidigare har man jobbat med 34 skolor i Kajiado East men nu har man utökat området och ska jobba med ytterligare 20 skolor i Kajiado West. Mötet gick ut på att klargöra syftet och tillvägagångssättet av projektet för alla parter samt klargöra hur samarbetet och kommunikationen ska ske då projektteamet består av två grupper, en baserad i Mashuru där även vi är och en i Ongata Rongai. 

 

Efter mötet gjorde vi en utflykt till Kibera, det största slumområdet i Nairobi, för att hälsa på ett projekt där som heter Wale Wale Kenya där två vänner till mig gjorde praktik förra året. Det projektet var mycket mer småskaligt än NLMs verksamhet och det var väldigt intressant att se hur nära ungdomarna man kom där och hur mycket alla brinner för projektet. De lanserar en ny kampanj i morgon så det kan vara värt att gå in på deras hemsida/facebooksida (http://walewalekenya.com / https://web.facebook.com/WaleWaleKenya/)och läsa mer om deras verksamhet. Vi fick även se några väldigt imponerande danskoreografier som ungdomarna själva satt ihop samt uppleva en kenyansk födelsedagstradition där alla kastar/häller/skvätter massor med vatten på födelsedagsbarnet. 

 
 
Idag på vägen till ett av projekten så hände de äntligen, vi såg giraffer på nära håll. Först såg vi en familj på 6 
stycken giraffer ca 100 meter från vägen och tvingade pastorn att stanna bilen så vi fick gå ut och fota. När vi äntligen var på väg igen hann vi bara åka ca 5 minuter innan vi fick syn på en större familj, 9 giraffer, ännu närmare vägen. Det var inte mycket mer att göra för pastorn än att åter igen stanna för att låta Mzungosarna ta sina bilder. Bra start på veckan! 






Plötsligt händer det: Giraffer!!!

Praktik i Kenya 2016 Kommentera
Idag på vägen till ett av projekten så hände de äntligen, vi såg giraffer på nära håll. Först såg vi en familj på 6 
stycken giraffer ca 100 meter från vägen och tvingade pastorn att stanna bilen så vi fick gå ut och fota. När vi äntligen var på väg igen hann vi bara åka ca 5 minuter innan vi fick syn på en större familj, 9 giraffer, ännu närmare vägen. Det var inte mycket mer att göra för pastorn än att åter igen stanna för att låta Mzungosarna ta sina bilder. Bra start på veckan! 






Det är fredag igen och vi har varit här i Mashuru i en vecka. Första veckan i fält har varit otroligt lärorikt och jag är redan mycket visare än jag var för bara en vecka sedan! Det är nästan lite svårt att förstå att vi bara har varit  här i Kenya i två veckor. Den här veckan har vi besökt en del olika projekt som stöds av Erikshjälpen och NLM, ibland i samarbete med andra organisationer som jobbar mot samma mål. Det är så mycket som jag skulle vilja berätta så ska fundera ut något bra sätt att göra det på. Så länge blir det veckans besök i några korta punkter. 

• ROC-Clubs, barnrättsklubbar, som jobbar med att öka kunskapen om barns rättigheter genom att klubbmedlemmarna träffas 2-4 gånger/månad för att få kunskap om och diskutera sina rättigheter. Även lärarna, skolstyrelsen och föräldrarna med flera får information om barns rättigheter. 

• Farmpods, vattensamlingatankar under tak, har byggts både på skolor och åt grupper av människor för att de ska kunna vattna odlingar och därigenom få en mer varierad kost. Majoriteten av människorna här är nomader och föder upp boskap vilket har gjort att deras kost består mest av kött, mjölk och blod.

• Shallow wells, grunda vattenpumpar där vattnet kan pumpas upp med handkraft, har byggts och därmed ökat tillgången på vatten. Det har bland annat lett till färre vattenburna sjukdomar och till att fler barn får gå i skola eftersom de inte behöver vara hemma för att leta efter vatten till familjen. 

• På onsdagar är det mycket verksamhet i Mashuru eftersom det är marknadsdagen. På marknaden finns det allt man kan tänka sig och några kvinnor har till och med släpat med sig sina symaskiner för att du ska kunna få sina saker uppsydda på plats. 

• Barnen här är väldigt duktiga på att sjunga vilket är något som de gärna visar upp för oss. Det häftigaste är att det är en tjej eller kille som ställer sig upp och sjunger solo varpå resten av klassen svarar. De är inget som jag kommer ihåg att något i klassen frivilligt gjorde när jag gick i skolan. 

• Även fast den absoluta majoriteten av skolorna här har sina egna byggnader och klassrum så finns det skolor som delar lokal med kyrkan och har klassrummen med bänkar och tavla ute under ett träd, vilket ni kan se på bilden nedan. Även fast detta gör att lektionerna är väldigt väderberoende så är det såhär som alla skolor i området har börjat och personligen tycker jag att det ser väldigt lockande ut med utomhuslektioner. 

• Vädret har hittills varit ganska behagligt och bara två dagar har varit panikvarma. Igår drog ett åskväder in och rensade luften lite så nu är det behaglig temperatur igen. 








Första veckan i fält

Praktik i Kenya 2016 Kommentera
Det är fredag igen och vi har varit här i Mashuru i en vecka. Första veckan i fält har varit otroligt lärorikt och jag är redan mycket visare än jag var för bara en vecka sedan! Det är nästan lite svårt att förstå att vi bara har varit  här i Kenya i två veckor. Den här veckan har vi besökt en del olika projekt som stöds av Erikshjälpen och NLM, ibland i samarbete med andra organisationer som jobbar mot samma mål. Det är så mycket som jag skulle vilja berätta så ska fundera ut något bra sätt att göra det på. Så länge blir det veckans besök i några korta punkter. 

• ROC-Clubs, barnrättsklubbar, som jobbar med att öka kunskapen om barns rättigheter genom att klubbmedlemmarna träffas 2-4 gånger/månad för att få kunskap om och diskutera sina rättigheter. Även lärarna, skolstyrelsen och föräldrarna med flera får information om barns rättigheter. 

• Farmpods, vattensamlingatankar under tak, har byggts både på skolor och åt grupper av människor för att de ska kunna vattna odlingar och därigenom få en mer varierad kost. Majoriteten av människorna här är nomader och föder upp boskap vilket har gjort att deras kost består mest av kött, mjölk och blod.

• Shallow wells, grunda vattenpumpar där vattnet kan pumpas upp med handkraft, har byggts och därmed ökat tillgången på vatten. Det har bland annat lett till färre vattenburna sjukdomar och till att fler barn får gå i skola eftersom de inte behöver vara hemma för att leta efter vatten till familjen. 

• På onsdagar är det mycket verksamhet i Mashuru eftersom det är marknadsdagen. På marknaden finns det allt man kan tänka sig och några kvinnor har till och med släpat med sig sina symaskiner för att du ska kunna få sina saker uppsydda på plats. 

• Barnen här är väldigt duktiga på att sjunga vilket är något som de gärna visar upp för oss. Det häftigaste är att det är en tjej eller kille som ställer sig upp och sjunger solo varpå resten av klassen svarar. De är inget som jag kommer ihåg att något i klassen frivilligt gjorde när jag gick i skolan. 

• Även fast den absoluta majoriteten av skolorna här har sina egna byggnader och klassrum så finns det skolor som delar lokal med kyrkan och har klassrummen med bänkar och tavla ute under ett träd, vilket ni kan se på bilden nedan. Även fast detta gör att lektionerna är väldigt väderberoende så är det såhär som alla skolor i området har börjat och personligen tycker jag att det ser väldigt lockande ut med utomhuslektioner. 

• Vädret har hittills varit ganska behagligt och bara två dagar har varit panikvarma. Igår drog ett åskväder in och rensade luften lite så nu är det behaglig temperatur igen.