World water day

Kommentera
Idag är det world water day som är en årligen återkommande dag för att
uppmärksamma vatten-relaterade problem. Så det här inlägget kommer
passande nog att handla om vattensituationen här i Mashuru.

För människorna som bor här är tillgången till vatten ett av de största
bekymren och något som i stort sett alla vi möter nämner. I regel är det regnperiod två gånger om året, i april och i december, och däremellan följer månader av torka. På grund av bland annat växthuseffekten är detta mönster inte längre förutsägbart och ibland
kan det gå längre tid utan regn vilket givetvis ställer till med en del problem.

I första hand får människorna här tillgång till vatten genom att samla
upp regnvattnet från sina tak via stuprör ner i stora plasttankar för lagring till de torrare perioderna. Erikshjälpen har också sponsrat många skolor med sådan utrustning (stuprör och vattentankar) för att det ska finnas vatten till barnen på skolan. 
Vattentank på en skola

Men vattnet i tanken räcker inte till för att dricka, laga mat, tvätta, städa och personlig hygien under de långa torrperioderna så det måste kompletteras. Att få tag på vatten är en tidskrävande uppgift då man ibland måste gå långa vägar för att hämta vatten och ibland måste barnen stanna hemma från skolan för att hjälpa till med att få tag på vatten. Vanligt är att man gräver en djup grop på botten till den torrlagda floden för att hämta upp vatten därifrån, men detta vatten är smutsigt och för med sig en del sjukdomar. Det händer också att man delade vattenhål med boskap.
Här står jag på botten av den torrlagda floden. Det är svårt att föreställa sig att allt detta, ibland mer, svämmas över under regnperioden.

Sedan några år tillbaka finns det ytterligare två alternativ för att få tag
på vatten, nämligen 32 shallow wells (10 stycken är sponsrade av Erikshjälpen) och 6 boreholes (alla sponsrade av Erikshjälpen). Shallow wells är precis som det låter grunda brunnar. De ligger nära floden där grundvattnet finns närmare marken och därför krävs mindre kraft för att pumpa upp det, så lite kraft att det räcker med människokraft. Boreholes å andra sidan är mycket djupare och kräver en pump som drivs av el. Efter att Erikshjälpen har sponsrat ett borehole så lämnar de över underhållet och hanteringen av det till människorna i samhället och det finns olika lösningar på detta. På det borehole vi besökte idag hade man löst det genom att låta människor betala för
vattnet deras djur dricker. 50 shilling per huvud per månad kostar det för boskapen medan människorna hämtar vatten gratis. Pengarna de får in sparas på ett bankkonto används för att köpa bensin till generatorn, till underhåll av utrustningen samt till att betala löner för de personer som ansvarar för boreholet. Under torrperioderna är det 1500-2000 hushåll som hämtar sitt vatten här, förutom djuren, och det är långa köer från fem på morgonen till sex på kvällen. Många måste dock fortfarande gå långa sträckor för att hämta vatten och man använder sig av åsnor för att bära vattnet. En del flyttar också runt med sina boskap över stora sträckor i jakt på vatten under torrperioderna.
Shallow well

Community owned borehole

För vår del är de största problemet att vi inte är vana vid värmen så vi behöver dricka väldigt mycket vatten. På stationen finns det ett borehole men
vattnet i kranen är inget som våra magar klarar av utan vi måste istället antingen rena vattnet i en water purifyer eller köpa vatten i stora plastflaskor. I vattenrenaren får vattnet en väldigt tydlig klorsmak vilket gör att vi av rena smakmässiga skäl har svårt att dricka det. För det andra alternativet så kan man i Mashuru som mest köpa fem-liters dunkar med vatten så vi måste i så fall ta med oss flera 20-liters dunkar från Nairobi när vi kommer hit. Hur som helst blir det en himla massa plast och det finns ingen återvinning här. Ganska små problem i jämförelse.