Den senaste veckan har varit den intensivaste hittills på praktiken och vi kan nog räkna ca 56 timmar till arbetstid. Veckan började med att vi i måndags morse åkte ner till Mashuru för att vara på plats under ett mentorship program inom Watoto wetu initiativet. 56 elever från 14 skolor var inbjudna att delta och fick under två heldagar mer information och kunskap om barns rättigheter, livsfärdigheter och självkännedom. Tanken är att de sedan ska ta med dessa erfarenheter tillbaka till sina skolor och samhällen för att dela med sig av det till sina vänner och föräldrar och på så sätt sprida kunskapen eftersom alla inte kan ta del i utbildningstillfällena.
Innehållsmässigt kan jag, ur ett svenskt perspektiv, tycka att det saknades en del information, att informationen inte ges på ett sätt anpassat för barn och att viss information var felaktig eller missvisande speciellt inom området för SRHR (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter), homosexualitet och jämställdhet. Men man får ändå ha i bakhuvudet att det är en helt annan kulturell kontext, att Kenya (speciellt dessa områden långt ut på landsbygden) inte har kommit lika långt i arbetet med dessa frågor och att det många gånger är första gången de får höra något om barns rättigheter överhuvudtaget. Dock hade vi lite svårt att hålla oss från att säga ifrån vissa gånger och vi hade en lång diskussion med facilitatorerna om att ge barnen alternativa perspektiv.
Men barnen hade roligt och de barn jag pratade med hade de lärt sig många nya saker och det är det som räknas! Det är en process att förändra attityder i ett samhälle och det måste få ta sin tid. Sedan är det såklart viktigt att barnen inte får felaktig information men genom att identifiera den bristen är vi ett steg på rätt väg! Det var också väldigt roligt att få umgås lite längre tid med samma barn så att de inte var så blyga längre utan ville prata med oss.
Efter dagarna på mentorship programmet åkte vi direkt tillbaka till Nairobi för att delta i två utbildningsdagar om kommunikation för personalen på New Life så det har minst sagt gått i ett den här veckan. Måltider och sömn har kommit lite i efterhand, vilket sätter sina spår i ork och humör, och det är lite svårt att ta igen. Det gäller speciellt sömnen eftersom kyrkorna här omkring spelar hög musik i stort sett hela nätterna under helgen och sovmorgon finns inte att tala om!
